Våra instrument

Varje folkgrupp i Ghana har sin egen musikkultur, och våra trummor är plockade från lite olika håll.
Trummorna är stämda i olika tonhöjd, har olika klang och spelas med olika tekniker, och dessutom tillkommer klockor och kalebasser med helt andra ljudkvaliteter.
Därför blir det många olika sorters ljud i orkestern, och det är spänningen mellan de olika ljudkvalitéerna och rytmerna som ”gör” musiken.

kpanlogo

Kpanlogotrumman
(uttalas ungefär pannlågo med betoning som i ”schangdobel”) påminner till formen om en conga, och kommer från Accra.

Den spelas antingen med båda händerna eller med en hand och en trumpinne, och man kan locka ur den åtminstone åtta olika ljud. Den är öppen i botten, så oftast lutar man på den för att släppa ut ljudet när man spelar.

Vi spelar de flesta av våra solorytmer (= rytmerna som man dansar efter) på kpanlogotrumma, och även en del komprytmer. Ibland låter vi den också göra tjänst som bastrumma.

Gongon
kommer från dagombafolket i norra Ghana. Den har importerats till södra Ghana och där fått namnet brekete (uttalas breckete eller bleckete med betoning som ”läcker det”).

Den är cylindrisk, har skinn på båda sidor och ger ett fylligt basljud. Över skinnet sitter en tunn, tvinnad läderrem, och när man slår på trumman vibrerar remmen och ger ljudet en ”durrande” kvalitet. Breketetrumman spelas med en hand och en böjd pinne.

gongon
dondon
Dondon
(med betoning på första stavelsen), eller talking drum, består av en timglasformad kropp, och i båda ändarna har den trumskinn som är förbundna med ett hundratal skinnsnören. Man håller trumman under ena armen, och ju hårdare man kramar runt trumman, desto mer spänns trumskinnet och desto högre blir tonen - man kan faktiskt spela hela melodier. Dondon spelas med böjd pinne och kommer ursprungligen från dagombafolket i norra Ghana.

Klockor
har vi två modeller av.

Dubbelklockan (eller ko-klockan) består av två klockor med olika tonhöjd. Dubbelklockor finns i alla upptänkliga storlekar och därmed i alla upptänkliga tonhöjder. Eftersom de är smidda av metall har de ett helt annat ljud än trummorna - klingande, ljust och genomträngande. Det är lätt att urskilja klockljudet bland alla andra rytmer, och därför är klockans funktion ofta att bestämma tempot och hålla takten.

Bananklockan är mindre, och formad som - surprise! - en banan. Vi spelar oftast på den med metallpinne, och då får den en ännu ljusare och intensivare klang än dubbelklockan

klockor
ewe
Sogo, kidi och kagan
(samtliga med betoning på första stavelsen) används i ewefolkets musiktradition.
Sogon är stor och fet, kan spelas med händer eller pinnar och har ett mjukt, mörkt basljud.
Vi använder den till komp- och basrytmer och en och annan solorytm.
Kidin är liten och fet och spelas enbart med pinnar. Den har ganska hög, melodisk klang som varierar i tonhöjd beroende på slagteknik.
Kagan är liten och smal, spelas med tunna pinnar och har ett högt, knattrande ljud. Slagen ligger ofta off-beat, alltså mellan pulsslagen i rytmen.
Kidi och kagan används enbart som komptrummor.
Kalebassen
fungerar på samma sätt som maraccas, förutom att den har rasslet utanpå istället för inuti. Det är en torkad kalebassfrukt som är överdragen med ett nät med inknutna hårda frön.
Man kan spela på den genom att hålla fast den med handlovarna och slå med handflator och fingrar, genom att kasta upp den i luften och fånga den eller genom att hålla den i skaftet och slå den mot benet.
Ibland använder vi istället korgar (med fröna inuti) för att få ett mjukare rasselljud.
kalebass
Tamalin (med betoning på sista stavelsen) är en fyrkantig ramtrumma. Den har ett basigt ljud som varieras i tonhöjd beroende på om man spelar mitt på skinnet eller vid kanten. Den kommer från Accra där den används i kolomashie, en musikstil som föregick kpanlogostilen. Därför använder vi den som bastrumma när vi spelar kpanlogo.